Konflikten Etiopien-Eritrea – humanitär katastrof

Efter en mer hoppfull utveckling sedan Abyi Ahmed och hans Välfärdsparti kom till makten 2018 och ersatte den tidigare diktaturen i Etiopien och slöt ett fredsavtal med gamla ärkefienden Eritrea har nu utvecklingen förbytts till sin motsats. Ahmed tilldelades Nobels fredspris 2019 för sin fredsinsats.

Reformarbetet har avstannat, inre splittring och etniskt baserade konflikter har tagit över. Ett uppror har utbrutit i gränsregionen Tigray som förorsakat krig, trots närmandet mellan Etiopien och Eritrea, massdöd, lidande, brott mot mänskliga rättigheter, hungersnöd och en humanitär katastrof. Motståndsrörelsen EFLP i Tigray bedöms samla 250 000 soldater i sina väpnade styrkor. Den svåraste torkan på 50 år och politisk oförmåga har lett till en svältkatastrof på Afrikas horn. Upp emot 20 miljoner etiopier kan vara beroende av nödhjälp.

Eritrea som blev självständigt 1993, har utkämpat ett 30 årigt långt krig med Etiopien, är en av världens hårdaste diktaturer under Esaias Afwerkis ledning, ett fängelse som eritreaner flyr ifrån för att undkomma förtryck och militärtjänst. Eritrea är det enda land i världen som tillsammans med Belarus, Nordkorea och Syrien stött Rysslands invasion i Ukraina.

Hur är situationen och de närmaste framtidsutsikterna i Etiopien, Tigrayregionen och Eritrea? Vad kan och bör Afrikanska unionen, internationella samfundet och Sverige göra?

Medverkande:
Donald Boström, journalist, författare, fotograf, kännare av Etiopien-Eritrea-konflikten
Mussie Ephrem, jurist och statsvetare, svenskeritrean
Thomas Hammarberg, riksdagsledamot, sakkunning  i människorättsfrågor
Beatrice Kindembe, afrosvensk samarbetspartner, samtalsledare
Hans Lundquist, Sveriges ambassadör i Etiopien medverkar på länk

Lokal:
Sandlersalen, plan 1