Fröken Julie

Midsommarafton.
Slottets greve, Julies far, är bortrest.
Folket har ordnat en dans i en ljummen ljus sommarkväll.
Det är en lekarnas och hänryckningens galna kväll.

Julie, som stannat hemma, ansluter till dansen, även om det tisslas bakom ryggen på henne. Hon dansar så mycket hon kan och speciellt med grevens betjänt Jean, för han är den enda som kan föra tycker Julie.

I köket väntar kokerskan Kristin på sin tur att dansa med Jean.
Han återvänder till köket från dansen och i hälarna kommer Julie för att hämta tillbaka honom.

Så i slottets kök utspelar sig alltså handlingen i Fröken Julie.
En handling som utmanar frågor om klass, kön, kärlek, passion, drömmar, trohet.
Och det är spännande att en pjäs från 1800-talet fortfarande skär som en varm kniv i smör när det gäller frågan om kvinnans frihet.

1872 användes, vad man vet, ordet feminism första gången i skrift.
1888 skrev Strindberg pjäsen.
1892 antogs, vid en konferens i Paris, ordet feminism officiellt som samlingsnamn för kvinnors kamp för lika rättigheter.

På scenen:
Moa Rudsäter
Erik Isaksson
Ksenia Emelianova

Föreställningslängd: ca. 1 timme och 30 minuter utan paus