Internationell Utblick: Vad har hänt med Nagorno-Karabach?

Den armeniska enklaven Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan har alltsedan Sovjetunionens upplösning varit ett våldsamt, tragiskt och oförsonligt konfliktämne med krig i olika omgångar. Armenien har länge litat till ryskt stöd medan Azerbajdzjan sökt närhet till Turkiet och kraftfullt kunnat rusta militärt.

Armenien framstod länge som den starkare parten. De senaste åren har banden mellan Armenien och Ryssland blivit svagare. Det har skett en maktförskjutning mot Azerbajdzjan som vunnit snabba militära framgångar och i september kunde förklara Nagorno-Karabach avvecklat som eget särskilt område. Människor flyr nu i stora skaror och frågor ställs om det armeniska arvet i Nagorno-Karabach hotas med utplåning.

Nagorno-Karabach har genom åren varit föremål för omfattande medlings- och biståndsinsatser, inte minst från OSSE men också från Sverige och europeiskt civilsamhälle.

Vad är det som hänt de senaste månaderna och hur kunde det gå så snabbt, är utgångsfrågan för ett nytt seminarium med ABF Stockholm, OSSE-Nätverket och Sällskapet för Studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien.

Medverkande:
Torgny Hinnemo, analytiker med lång erfarenhet från södra Kaukasus, f.d Moskvakorrespondent för SvD och UD-sakkunnig om staterna i det forna ryska imperiet.
Michael Sahlin, tidigare bl.a. svensk ambassadör i Turkiet och Azerbajdzjan, nu knuten till Krigsvetenskapsakademien, Sipri och UI.
Karine Åkerman Sarkisian, fil. dr. i slaviska språk, universitetslektor, Uppsala universitet.

Samtalsledare:
Anders Mellbourn, ordförande i OSSE-nätverket och tidigare bl a direktör för Utrikespolitiska institutet

Tid och plats:
Tisdag 21 november, kl. 18:00-20:00
Palmesalen i ABF-huset, plan 1

Arrangeras av: ABF Stockholm, OSSE-nätverket, Sällskapet för Studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien