Vad betyder rättvisa egentligen?

Inför FN-dagen bjuder ABF, tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond, in till en serie föreläsningar om rättvisa.

Rättvisa är något vi alla pratar om och vill ha – men vad betyder det egentligen? Fyra forskare tar sig an frågan från olika håll: allt från vår demokratiska grundlag till stora globala frågor om fred och jämlikhet.

20 oktober – En rättvisare värld
Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och IFN

Världen är orättvis – men blir den mer eller mindre orättvis med tiden? Andreas Bergh tittar på livslängd, fattigdom, inkomstklyftor och demokrati. Han visar att man kan tolka siffror på helt olika sätt: vissa ser en mer rättvis värld, andra det motsatta. Och vad är egentligen rättvist – att alla får lika, eller att alla får bättre?

21 oktober – Hur svårt ska det vara att ändra grundlagen?
Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet

Våra grundlagar är grunden för demokratin och skyddar våra fri- och rättigheter. Men hur lätt eller svårt ska det vara att ändra dem? Är det bra om vi snabbt kan lägga till nya rättigheter – eller riskerar det att göra oss mer sårbara? Jan Teorell diskuterar hur balansen mellan stabilitet och förändring påverkar rättvisan i samhället.

22 oktober – Den rättvisa freden – finns den?
Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet

Israel–Palestina-konflikten är en av världens mest långdragna och komplicerade konflikter. Här handlar det inte bara om land och gränser, utan också om identitet, legitimitet och rättvisa. Karin Aggestam berättar om varför rättvisa är en så svår men samtidigt avgörande del av en framtida fred – både i den här konflikten och i andra.

23 oktober – Medborgarna och författningen
Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

I den ”kulturkanon” som lades fram i SOU 2025:92 ingår både Sveriges nuvarande författning – 1974 års regeringsform – och flera tidigare svenska grundlagar. Enligt idén om författningspatriotism bör medborgarnas lojalitet mot staten och solidaritet med varandra utgå från vissa grundläggande principer om demokrati och rättsstat som är kodifierade i landets författning. I sitt föredrag diskuterar Johannes Lindvall den svenska författningens historia och särdrag och frågar om, och i så fall hur, våra grundlagar hjälper oss som bor i Sverige att leva tillsammans på rättvisa villkor. 

Föredraget bygger på en artikel i boken Fundamentala frågor som kommer att finnas till försäljning till ett förmånligt pris.