Från advokat till servitris – ukrainarnas verklighet i Sverige
7 augusti, 2023
Över 80 procent av den ukrainska befolkningen har högre utbildning, visar statistik från UNESCO. Av de som anlände till Sverige efter Rysslands invasionskrig, uppger 63 procent sig ha högskoleutbildning. Trots detta är det många ukrainska flyktingar som inte hittar jobb i Sverige. Det beror inte bara på bristande språkkunskaper, utan även på arbetsgivarens osäkerhet kring dessa individers tidigare kompetenser och hur de översätts till motsvarande arbete i Sverige.
En av de som har haft svårt att hitta jobb är Nataliia Sytnyk som kom till Sverige i mars 2022 med sin man och tre barn. Båda var advokater i Kyiv men idag arbetar Nataliia som frukostvärd på två hotell medan hennes man jobbar med flytthjälp.
– Min äldsta dotter som är 17 år har en intellektuell funktionsnedsättning och behöver extra omvårdnad. Serviceyrket är det enda alternativet för mig att tjäna pengar för att ta hand om mina barn. Jag är nöjd med mitt team och mina kollegor, de är snälla. Men jag skulle vilja hitta ett jobb närmare min utbildning och mina erfarenheter. Jag har en juristexamen från National University of Kyiv och en masterexamen från National School of Judges of Ukraine, och jag är även licenserad advokat, berättar Nataliia.
Likt Nataliia och hennes man, tvingas de flesta ukrainare med juridisk bakgrund byta bransch när de anländer i Sverige. Nataliia berättar att hon har träffat ett 40-tal andra advokater och jurister från Ukraina som befinner sig i samma sits. Detta är förståeligt, menar hon, i och med att advokatyrket som profession kräver hög behärskning av det språk och nationella regelverk som gäller i just det land arbetstagaren befinner sig i. Samtidigt tror hon att hennes expertis och tidigare erfarenheter kan vara av nytta även för svenska arbetsgivare.
– Jag har kunskaper inom internationell rätt, Europadomstolen och konventionen om mänskliga rättigheter från min masterutbildning. Stora delar av det ukrainska regelverket implementeras dessutom utefter europeiska lagar.
Europeiska rådet beviljade EU-kandidatstatus till Ukraina i juni 2022, och svenska myndigheter ökar nu utvecklingssamarbetet ytterligare för att stödja Ukrainas integration i EU-marknaden. Vidare, beräknas det kosta uppemot 411 miljarder dollar att återuppbygga Ukraina efter kriget. Mer än 149 300 bostadshus, 218 sjukhus och 2,600 skolor har skadats eller förstörts. Nataliia förutspår stora affärsmöjligheter i efterkrigstidens Ukraina.
– Vi kommer behöva renovera, återuppföra infrastruktur och återuppbygga byggnader. Jag kan bidra med expertis till svenska affärsmän som har, eller hade, företag i Ukraina, samt hjälpa de som vill börja göra affärer i landet. Jag har mycket kunskaper inom området och känner till Ukrainas särskilda regelverk. Om företag eller privatpersoner äger fastigheter i Ukraina som har påverkats av kriget kan jag även hjälpa dessa få skadestånd från Ryssland. Ukraina har också en välutvecklad IT-sfär vilket kan vara av intresse för svenska företag, menar hon.
När Nataliia inte jobbar studerar hon engelska och deltar i arbetsmarknadsinsatser för ukrainare på Ukraine Competence Program, ett initiativ av ABF Stockholm som finansieras av Europeiska socialfonden. Där har hon bland annat fått hjälp med att skriva ett svenskt CV, personligt brev och att hitta referenspersoner.
– I Ukraina hittade jag alla mina jobb genom kollegor och vänner, så jag har faktiskt aldrig gått på intervju innan Sverige – det är en ny erfarenhet för mig. Ukraine Competence Program har hjälpt mig mycket. Jag har fått träffa olika arbetsgivare och vet nu hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Jag fick även hjälp med att skapa en Linkedin-profil eftersom det är en viktig plattform i Sverige, till skillnad från Ukraina där det inte används lika mycket.
I Sverige har civilsamhället haft en betydande roll i att stötta ukrainska flyktingar in i den svenska arbetsmarknaden och samhället i stort. Nataliia menar att språkkunskaper är nyckeln till att komma in på en ny arbetsmarknad.
– Vi [ukrainare] är alla tacksamma för ideella organisationer som erbjuder språkkurser i svenska och engelska och att regeringen från och med denna sommar tillåter ukrainare att läsa SFI. Det finns många ukrainare som bor långt ifrån Stockholm som inte har möjligheten att komma dit varje dag, så det är nödvändigt att erbjuda språkkurser även utanför de stora städerna. Till exempel ska jag påbörja SFI-kurser i min kommun [Nynäshamn] i augusti, berättar hon.
Nataliia är osäker på sin och familjens framtid. Hon hoppas kunna återvända till hemlandet, men menar att det kommer att bli en svår omställning för hennes tre barn, varav två är under åtta år, eftersom de vänjt sig och trivs i Sverige. Även hon själv har positiva intryck av Sverige och kan tänka sig stanna efter kriget om hon hittar rätt jobb.
– Arbetsmiljön i Sverige är lugnare och mer bekväm eftersom det finns en balans mellan arbetslivet och privatlivet. I Ukraina kan man arbeta övertid och på helger. I Sverige finns det starka fackförbund som försvarar de anställdas rättigheter bättre än i Ukraina.
Om Ukraine Competence Program
Ukraine Competence Program, som finansieras av Europeiska socialfonden, är ett initiativ som riktar sig till dem som har flytt kriget i Ukraina. Programmet består av fyra delar: språkkurser i svenska och engelska, arbetsmarknadskurser och arbetscoachning, kurser i samhällsorientering samt sociala aktiviteter. Syftet med programmet är att öka deltagarnas kompetens inom områden som krävs för att de ska kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. ABF Stockholm tror på en kombination av dessa insatser och ett brett programutbud för att möjliggöra ett snabbare inträde i det svenska samhället och ett steg närmare självförsörjning.