21 januari – natur och kultur

Vad är skillnaden mellan natur och kultur idag? Finns det några miljöer i vår värld som består av natur? Var finns de i så fall? Råder ett motsatsförhållande mellan natur och kultur eller är detta bara ett uttryck för en illusion om att något ”naturligt” existerar. Är det i själva verket inte så att allt vi upplever är en tolkning, starkt påverkad av vårt sammanhang och att det, för oss människor, inte finns något utanför denna ram av kultur. Natur är i så fall bara en variant av sammanhang, vilken är något mindre exploaterad jämfört med något mer ordnat, t ex ett bebyggt område eller en väg. När vi talar om människor, påstår vi ibland att någon är naturlig och ibland att någon är kultiverad. Vad menar vi med det? Ligger det en värdering i dessa påståenden? Har vi svårt att acceptera världen så som den är, vilket leder till att vi hela tiden strävar efter att ordna den. Är det i själva verket vår uppgift som människor att skapa ordning och genom detta göra världen begriplig? Hur har vi i så fall lyckats med vår uppgift?

Samtalsledare:
Lars Hammer

 

18 februari – rörelse och stillhet

Den grekiska filosofen Herakleitos tillskrivs två senteneser ”Allt flyter” samt ”Man kan inte stiga ner två gånger i samma flod”. Sannolikt är det i båda fallen Platons ord vi läser. Vad Herakleitos däremot själv lär ha sagt är ”Runt dem som stiger ner i samma floder flyter ständigt annat vatten till”. Herakleitos var en filosof som trodde att världen var i ständig rörelse. Vad betyder denna tanke för oss idag? Passar idén om den eviga obeständigheten oss eller skapar den otrygghet? Om vi får välja, vill vi då hellre anamma en annan idé, nämligen att rörelse är omöjlig, blott en illusion för våra sinnen? En annan av de grekiska filosoferna, Zenon förfäktade detta och försökte i en serie paradoxer visa att det måste vara så. Ibland hör man någon uttala att ingenting är nytt under solen. Är detta ett uttryck för att förändring inte sker, m a o att allt står still? Uppstår det lägen i livet då vi helst av allt skulle vilja stoppa tiden och stanna i det nu som då råder. Om det i detta läge skulle uppstå en möjlighet för oss att välja, hur skulle vårt val se ut? Om vi behöver välja vad som för oss framstår som mest trovärdigt mellan de båda idéer som presenteras av Herakleitos respektive Zenon, hur väljer vi? Är  det möjligt att våra sinnen bedrar oss eller är det motsatsen som råder, nämligen att allt är ett ständigt tillblivande?

Samtalsledare:
Lars Hammer

 

18 mars – minne och glömska

På frågan om vi kommer ihåg något kan vi antingen svara att ja, det minns vi eller nej, det har vi glömt. Vad innebär det att vi minns? Är det ett uttryck för att vi återupplever en händelse, och på vilket sätt skiljer sig i så fall detta ifrån den ursprungliga upplevelsen? Om något fallit i glömska, vad är det i så fall som vi glömt bort? Det som en gång faktiskt ägt rum eller hur vi i vårt medvetande iscensatte denna händelse? Om det senare gäller, vad är i så fall skälet till att vi inte längre kan återskapa denna händelse? Är det en praktisk fråga, d v s en fråga om platsbrist i vår hjärna, eller finns det ett existentiellt skäl till att vi sorterar bort något, helt enkelt för att det inte bidrar till vårt liv på ett konstruktivt sätt? Om vi skulle vara tvungna att välja mellan att glömma bort allt eller minnas allt, hur skulle vi göra? Går det att öva sig i att minnas och går det i så fall också att öva sig i att glömma?

Samtalsledare:
Lars Hammer

 

29 april – längtan och saknad

Vad uttrycker vi när vi talar om längtan och saknad? Finns det en skillnad i att längta efter något och att sakna det? Kan längtan sägas vara framåtriktad och saknad ett uttryck för det som varit, som inte kommer att bli på samma sätt igen? Vad menar vi i så fall när vi säger att vi längtar tillbaka till något? Vad menar vi när vi efter en tid möter någon och säger att vi saknat hen?

Vilka existentiella frågor processar vi när vi känner längtan respektive saknad. Är längtan ett uttryck för tilltro och hopp? Är saknad detsamma som förlust, och kan det finnas en insikt om att saknad representerar svårigheten att släppa taget om något men samtidigt en insikt om att detta måste göras?

Samtalsledare:
Lars Hammer

Fri entré
Datum 29 april 2019
Tid 18:00
Arrangör ABF Stockholm, Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis och Farsta Bibliotek
Plats Farsta bibliotek