Internationell utblick: Sverige ordförande i EU

1 januari 2023 blir Sverige ordförandeland i EU för en halvår, tredje gången sedan vi blev medlem i EU 1995. Ordförandeskapet har förberetts av både den gamla och nya regeringen. Ett ordförandeland har i uppgift att föra vidare EUs fortlöpande agenda på olika områden, men också fokusera på sina egna prioriteringar. Ofta kullkastas arbetsplanerna på grund av nya akuta kriser och problem som kräver omedelbar förtur och insatser.

Svenska ordförandeskapet kommer att genomföras i en kristid präglad av Rysslands invasion i Ukraina 24 februari 2022. Säkerhetssituationen har därefter radikalt förändrats. Problemen att ta itu med är många såsom rådande ekonomi-, energi-, klimat-, livsmedels-,fattigdoms- och kvarvarande pandemikriser; demokratin och mänskliga rättigheterna är på tillbakagång i allt fler länder, inklusive medlemsländerna Polen och Ungern.

EU uppfattas som en ledande aktör på olika områden, som skall representera anständiga värden, både i Europa och i världen, men hindras av tungrott bestutsfattande och oenigheter bland medlemsländerna.
Hur är situationen inför Sveriges ordförandeskap i EU? Vad kan förväntas av ordförandeskapet?

Talare:

Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare för EU-frågor i den nyligt avgångna socialdemokratiska regeringen
Katarina Engberg, tidigare departementsråd i statsrådsberedningen och Försvarsdepartementet seniorrådgivare åt Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps
Annika Ström Melin, frilansjournalist och författare, skribent om EU-frågor i Dagens Nyheter
Daniel Tarschys, professor i statskunskap, tidigare generalsekreterare i Europarådet och liberal politiker, seniorrådgivare åt Svenska institutet för europapolitiska studier

Samtalsledare:

Jan Olsson, tidigare lobbyist för kooperationen med placering vid EU i Bryssel med mera.

Tid och lokal:

Måndag 28 november kl 18.00 i ABF-huset, Sveavägen 41, Palmesalen, våning 1.

Entré: Gratis