Psykoanalys: Vad har Freuds judiska identitet för betydelse för psykoanalysen?
Hur kan psykoanalytisk teori användas för att förstå människans olika levnadsvillkor och skapelser?
Välkomna till det fjärde och avslutande samtalet för hösten i föreläsningsserien Med psykoanalys från vaggan till graven.
Varför skulle det behövas en ateistisk jude för att frambringa psykoanalysen? Det är Freud själv som ställer frågan. Länge var den infekterad eftersom psykoanalysens vedersakare försökte beskriva den som en judisk vetenskap utan relevans för andra än judar. Freuds stridsbroder Jung, till exempel, menade att det fanns ett judiskt omedvetet beskrivet av Freud och ett ariskt omedvetet beskrivet av honom själv.
Det judiska var mycket påtagligt i Freuds familj och i hans vänskapsrelationer men det tyska språket och den tyska kulturen präglade också den livsluft som födde fram psykoanalysen. Samtalet kretsar kring hur psykoanalysen som disciplin, och Freud som person, kan förstås i relation till det judiska kulturarv som Freud var en del av.
Ett samtal mellan:
- Svante Weyler, skribent, tidigare förläggare, ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism.
- Elisabeth Punzi, specialist i klinisk psykologi, docent i psykologi, Göteborgs universitet.
- Mikael Sundén, leg. läkare, psykoanalytiker (IPA).
Tid och plats:
20 december kl. 19:00-20:30
Katasalen, plan 1, ABF Stockholm
Arrangeras av: Svenska psykoanalytiska föreningen och ABF Stockholm