Studiecirkel om kärnvapen
Samarbete mellan Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och ABF Stockholm
Studieplan för tre möten under våren 2024. Samarbete mellan Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och ABF Stockholm
Aktuella datum: 7 maj, 21 maj och 4 juni kl 18-20
Anmälan: gabriele.winai@gmail.com senast 5 maj. Ange namn och personnummer.
Första cirkelmöte, genomförs på zoom
Om bakgrund, fakta och beslut, talare inbjuds
Fakta talar för att mänskligheten och vår planet hotas av de mer än 15 000 kärnvapen som Moskva och Washington förfogar över. De har ungefär lika många vapen var och har dem utplacerade över delar av världen. Kärnvapenprov kan nu ske digitalt och märks därför mindre. Det finns nu en överenskommelse mellan Moskva och Washington att demontera 4 600 kärnvapen. För trettio år sen hade de över 70 000 kärnvapen, så antalet går att begränsa. Men nu är det modernare vapen med ännu större förstörelseförmåga. Några hundra kärnvapen finns också bland de övriga sju kärnvapenmakterna: Storbritannien, Frankrike, Kina, Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea. Övriga mer än 180 medlemsstater i FN anser att den humanitära dimensionen av skräck, risk för nukleär vinter och hundratusentals döda som resultat av en enda sprängning talar för en kriminalisering av detta vapenslag.
FN’s domstol i Haag beslutade redan 1980 att förbjuda alla kärnvapen med hänvising till mänskligheten överlevnad. Detta är möjligt på samma sätt som det internationella samfundet lyckats förbjuda biologiska och kemiska stridsmedel, minor och klusterbomber. Folkrätten som Sverige hittills drivit framgångsrikt talar för denna möjlighet även för det farligaste av alla vapen, nämligen kärnvapen. ”Det finns inga vinnare i ett kärnvapenkrig”. Detta uttalade Ronald Reagan och Michael Gorbatjov gemensamt 1987. INF-avtalet om skrotning av amerikanska och sovjetiska/ryska medeldistansvapen ingicks därefter. 2019 sa USA’s dåvarande president Donald Trump upp INF-avtalet, som Reagan och Gorbatjov hade slutit 1987. Men i februari 2021 har Vladimir Putin och Joe Biden överenskommit om en förlängning med fem år av NPT, avtalet som innebär både ickespridning och nedrustning av kärnvapen.
Andra cirkelmöte i ABF-huset
Sveriges politik
Sverige har tyvärr halkat efter i arbetet för att förbjuda kärnvapen. Det duger inte att vara observatör i den konvention för att stoppa kärnvapen som trätt i kraft i FN, när 50 stater ratificerat konventionen. I motsats till partikongressens beslut 2017 och 2021 har vi legat lågt i genomgenomförandet av 2017 års FN-konvention för ett totalförbud av kärnvapen, TPNW, som nu genomförs av FN när femtio medlemsstater inklusive Österrike ratificerat denna FN-konvention i slutet av 2020. Sverige har signerat TPNW, FN konventionen för ett totalförbud av kärnvapen, men inte ratificerat konventionen, utan deltagit som observatör. Stockholms-initiativet med 16 regeringar inleddes av Margot Wallström i juni 2019 med både kärnvapen- och icke-kärnvapenstater, för nedrustning av kärnvapen. Ann Linde har aktivt deltagit i de möten som 16 statsgruppen hållit inför NPT översynskonferens, som skulle hållits 2020, men uppskjutits. Den svenska regeringen har också 2020 beslutat inrätta ett särskilt svenskt kompetenscentrum vid Institutionen för Freds- och Konfliktforskning, Uppsala Universitet.
Hela 80 procent av Sveriges befolkning vill att kärnvapen förbjuds. Det beslutade 2021 års partikongress i Göteborg. Det finns inga argument att återgå till tiden före Inga Thorssons och Alva Myrdals arbete för kärnvapenförbud. Sedan USA och Ryssland 2021 avtalat om fortsatt nedrustning av kärnvapen kan de länder utan kärnvapen tydligt visa sitt och Sveriges engagemang för ett totalförbud av kärnvapen. Denna stora majoritet i FN kan ratificera FNs konvention för totalstopp för kärnvapen. Redan finns 50 stater som ratificerat, vilket innebära att FNs beslut gäller.
Tredje cirkelmöte i ABF-huset
Samtal om vilken politik som krävs för nedrustning av kärnvapen.
Krav på EU i Europaparlamentsvalet 9 juni. Krav på STS förbundet och (s) partiledning.