Evenemang ABF-huset,Öppen föreläsning,Program

Svensk vaccinationshistoria – från smittkoppsympning till HPV

År 1816 infördes obligatorisk smittkoppsvaccination i Sverige, ett obligatorium som skulle behållas fram till 1976. Under 1900-talet har sedan flera nya vaccin introducerats, både inom ramen för barnvaccinationsprogrammen och vaccin riktade till större delar av befolkningen.

Hur förändrades vaccinationsprogrammen? Vilka aktörer var inblandade och hur togs besluten? Och hur påverkade epidemier, oväntade omvärldshändelser och kontroverser skeendet?

Föreläsare: Sofia Koernig, doktorand vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

Måndag 24 mars kl.18:30 

Palmesalen, plan 1 

Plats: ABF-huset Sveavägen 41. 

Fritt inträde. Ingen föranmälan krävs. Välkomna! 

 

Arrangeras av Historiska institutionen vid Stockholms Universitet och ABF Stockholm 

 


 

 

Historiska institutionen vid Stockholms universitet följer den tradition av Öppna föreläsningar som har pågått vid universitetets sedan lärosätets start som Stockholm högskola, 1878. Föreläsningarna i ABF-huset är alltid gratis och öppna för alla. 

Program Våren 2025

 

24/2: Nostalgiker, historikernas oönskade släkting

Nostalgi är en emotion. Den gäller den egna barndomen, anfädernas minnen, en epok som medeltiden. Med hjälp av nostalgiska minnen hanterar vi en känsla av förlust. Tiden framskrider obönhörligen, samtiden kan upplevas som obegripligt.

Men varför har akademiska historiker så svårt att acceptera nostalgikernas intresse för historia? Kan inte nostalgi säga någonting viktigt om vår tid och kanske även om historikernas relation till sina nostalgiska känslor?

Föreläsare: Heiko Droste, professor i stadshistoria vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

10/3: Öl, kanoner och krig. Svenska flottan under Vasasönernas tid

Vid mitten av 1500-talet fanns Europas största flotta med seglande krigsfartyg varken i Medelhavet och i Engelska kanalen, utan i Sverige. Den slukade stora resurser, speciellt under Erik XIV:s och Johan III:s tid. År 1564 konsumerade flottan manskap mer än två miljoner liter öl. De största kanonerna vägde drygt fem ton och var mer än fyra meter långa. Skeppsvraken ger en suggestiv bild över spektakulära och blodiga sjöslag.

Vilka resurser krävdes för att bygga upp och underhålla denna flotta och hur såg den avancerade planeringen ut för att bli bäst på denna typ av krigföring?

Föreläsare: Ingvar Sjöblom, fil.dr. i historia och lektor i krigsvetenskap. Han är verksam vid Stockholms universitet och vid Försvarshögskolan.

24/3: Svensk vaccinationshistoria – från smittkoppsympning till HPV

År 1816 infördes obligatorisk smittkoppsvaccination i Sverige, ett obligatorium som skulle behållas fram till 1976. Under 1900-talet har sedan flera nya vaccin introducerats, både inom ramen för barnvaccinationsprogrammen och vaccin riktade till större delar av befolkningen.

Hur förändrades vaccinationsprogrammen? Vilka aktörer var inblandade och hur togs besluten? Och hur påverkade epidemier, oväntade omvärldshändelser och kontroverser skeendet?

Föreläsare: Sofia Koernig, doktorand vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

7/4: Religiöst intellektuella i reformrörelsens Iran under 1990-talet

När den reformistiske kandidaten Mohammad Khatami år 1997 med stor majoritet valdes till president i Iran, utlöste det en bred rörelse med krav på politiska och sociala reformer. Pressfriheten utvidgades och tidningar blev en politisk kraft som drev på för ökad demokrati. Många av de aktiva hade sin bakgrund i den filosofiskt inriktade tidskriften Kiyan, som grundats redan 1991. När konservativa krafter slog tillbaka år 2000 förbjöds många tidningar och flera religiöst intellektuella journalister som varit knutna till Kiyan hamnade i exil eller i fängelse.

Vilka var villkoren för denna reformrörelse och vilka gränser stötte de intellektuella på?

Föreläsare: Hossein Sheiban, docent i historia och universitetslektor vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

22/4 (OBS dagen!): Skiftande regimer: politiska omvälvningar i Sverige under 500 år

Sveriges politiska historia har ofta framställts som en långsam men stabil utveckling mot demokrati och välstånd. Men vad händer om vi istället behandlar Sveriges historia för vad den varit – en lång serie av våldsamma och radikala skiften mellan ytterligheter?

Hur skulle en ny tolkning av Sveriges utveckling se ut, med utgångspunkt i tidigmoderna regimskiften fram till idag, som en gång för alla tar död på myten om ”landet lagom”?

Föreläsare: Mats Hallenberg är professor i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Magnus Linnarsson är docent i historia och universitetslektor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Joakim Scherp är docent i historia och forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och redaktör vid Riksdagsbiblioteket.

5/5: Hattar, hosor och höga herrar. Klädernas makt vid kyrka och hov under medeltiden

I det medeltida Skandinavien utrycktes auktoritet ofta i vilka kläder makthavare fick bära och avbilda sig med. Vilka fick egentligen bära kronor, biskopsmitror eller sandaler? Och vilken betydelse hade plaggen egentligen? Några svar finns i de nordiska sigillsamlingarna.

I hovets räkenskaper från 1500-talet finns också spår av klädernas makt. Här syns hur Gustav Vasa gav bort exklusiva kläder som gåvor. Vilka var mottagarna? Och vilken roll spelade kläderna i en tid, då makten centraliserades och medeltidens eliter formerade sig i en ny samhällsordning?

Föreläsare: Sofia Ekelund och Wilhelm Ljungar, doktorander vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

Arrangeras av Historiska institutionen vid Stockholms Universitet och ABF Stockholm

Fri entré
Datum 24/3
Tid 18:30
Arrangör Historiska institutionen vid Stockholms Universitet, ABF Stockholm
Plats Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41
Fri entré
Translate this page