Här kan du läsa om vad Ortens organisatörer gör, hur du kan engagera dig och vilka som står bakom projektet.

Om Ortens Organisatörer

Det är du, som tillsammans med andra i åldrarna 13-25 år, bildar en grupp som träffas fem gånger, diskuterar viktiga frågor och jobbar med era idéer och drömmar. Ortens organisatör är DU!

ABF Stockholm, Stockholms stad och Rädda Barnen har sedan hösten 2016 drivit Ortens organisatörer för att unga människor ska kunna diskutera viktiga frågor tillsammans med andra, öka sin kunskap om samhället och organisera sig. Nu startar höstens grupper – anmäl dig redan idag för att få vara med!

Ortens organisatörer träffas fem gånger under våren för att jobba med olika teman, en och en halv timme per gång. Det är du som deltagare som, tillsammans med de andra i gruppen och ledaren, bestämmer exakt vad ni ska diskutera och jobba med. Eftersom Ortens organisatörer är ett sätt att påverka – samhället och sig själv – så handlar alla teman om olika former av maktstrukturer och orättvisor.

Ortens organisatörs-grupper finns på flera olika ställen, beroende på var man bor. Träffarna riktar sig till dig som bor i Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby, Skärholmen, Farsta, Årsta-Enskede-Vantör eller Skarpnäck. När du anmäler dig klickar du i var du bor så kommer du till rätt grupp!

Anmälan

För närvarande går det tyvärr inte att anmäla sig till Ortens Organisatörer. Vill du starta studiecirkel om feminism och antirasism ideellt kan du anmäla studiecirkeln här.

Maktskolan

Kunskap är makt! Ju mer du kan om samhället, desto mer makt har du. För att förändra samhället i en bra riktning är det viktigt att ha kunskap om samhället. Är du medveten kan du påverka!

Feminism

Kvinnor och män har olika tillgång till makt, resurser och inflyt­ande. Många kvinnor har låga löner och dåliga arbetsvillkor. Kvinnor upplever oftare otrygghet på offentliga platser och är med om sexuella trakasserier, även om erfarenheterna kan skilja sig. Feministisk analys hjälper oss att förstå maktstrukturer och arbeta för ett jämställt samhälle.

Antirasism

Strukturell rasism och diskriminering drabbar människor utifrån rasistiska tankemönster. Rasifierade kallas mer sällan till arbetsintervjuer än de som inte rasifieras och har ofta sämre betalda arbeten. Folk blir utsatta för hatbrott och media talar negativt om förorterna. Genom att använda ett antirasistiskt perspektiv kan vi se och agera mot rasismen.

Verktygslåda för ledare

Hej ledare! Ditt arbete i Ortens organisatörer är otroligt viktigt. Tillsammans med gruppen bestämmer du vad träffarna ska handla om och vad ni ska göra. Formerna kommer att variera och du ska stödja ungdomarna att förverkliga sina idéer. Som ledare bidrar du med struktur, teori och verktyg: allt för att öka deltagarnas kunskap, egenmakt och framtidstro!

Att vara ledare – så gör du

Cirkelledaren är den som för arbetet i studiecirkeln framåt, förbereder träffarna och ser till att samtalsklimatet blir så bra som möjligt – en guide och inspiratör som delar med sig av sina ämneskunskaper och skapar en cirkel där alla kan delta på lika villkor. Deltagarna har ansvar för sitt eget lärande och du kan aldrig lära dem något utan att de tar en aktiv del i lärprocessen. Du kan hjälpa dem att lära sig själva! En god kommunikation i din cirkel är förstås viktigt för att studiecirkelns arbetssätt och det demokratiska lärandet ska fungera. Skapa ett gott arbetsklimat och lyssna aktivt!

Reflektera

  • Vilka förberedelser anser du själv att du måste göra för att känna dig säker inför första träffen i din studiecirkel?
  • Ge exempel på välkomnande och trevlig atmosfär som du skulle vilja ge deltagarna i din grupp när de kommer.
  • Är det någon skillnad på att vara lärare och att vara cirkelledare?
  • Med tanke på studiecirkelns arbetssätt – vilken är din roll som cirkelledare?

Konkreta tips

  • Gör rundor för att alla ska få komma till tals. Var och en får ordet, en i taget. Det är viktigt att precisera frågan för rundan, annars blir det lätt så – speciellt i en stor grupp – att den som får ordet pratar på om vad den vill.
  • Kolla igenom materialet (artiklarna, podarna och filmerna vi tipsat om) inför träffarna så att du kan ställa relevanta frågor till gruppen. Deltagarna behöver inte ha kollat igenom materialet i förväg, gruppen tar del av materialet tillsammans under träffarna.
  • Skapa dynamik i diskussionerna genom att ibland dela in deltagarna i grupper, två och två eller fler.
  • Förklara begrepp ni använder så alla hänger med, vad betyder till exempel feminism, antirasism, sexism, patriarkat, sexuella trakasserier, våld mot kvinnor, vithetsnorm, rasifiering, rasism, strukturell rasism. Låt deltagarna formulera definitioner.
  • Diskutera begreppet makt. Vad är en maktordning? Vad innebär över- och underordnade positioner i olika förtryckande system?
  • Skapa sådan stämning att deltagarna känner sig fria att själva komma med synpunkter på sättet att lära.
  • Om du är sjuk är du ansvarig att kontakta alla deltagare var för sig och meddela dem att träffen är inställd.

Första träffen

Första träffen är viktig! Om den blir bra kommer deltagarna vilja fortsätta komma på de resterande träffarna. På denna träff lär ni känna varandra och diskuterar hur ni ska jobba framöver i cirkeln. Det är bra om alla som bestämt sig för att vara med i cirkeln kommer på varje träff, på så sätt kan samtalen bli djupare. Här är ett förslag på upplägg till första träffen. För att ni ska hinna med studieplanen på första träffen är det bra att du tar första delen – från presentation till praktiska frågor – den första studietimmen, och studieplan den andra studietimmen.

Presentationsrunda

Välkomna alla och låt var och en presentera sig i tur och ordning genom att berätta vad de heter, hur de fått kännedom om studiecirkeln och vad som lockade med den.

Diskutera först två och två under 10-15 minuter och sedan i storgrupp:

  • Vad är mina erfarenheter av feminism och antirasism?
  • Vad förväntar jag mig av den här cirkeln?
  • Hur gör vi för att alla ska komma till tals?

Diskutera praktiska frågor i storgrupp:

  • Hur ofta ska ni träffas?
  • Vilka gemensamma trivselregler ska vi ha?

Ta fram en studieplan

Studieplanen är ett hjälpmedel för ledare och deltagare att planera det gemensamma arbetet så att alla blir delaktiga och tar ansvar. Det är viktigt att studieplanen, så långt möjligt, är ett uttryck för hela gruppens vilja. Studieplanen gör ni för att det gemensamma resultatet ska bli bra. Diskussion om studieplanen blir en bra start för arbetet i cirkeln!

Diskutera nedanstående punkter och skriv ner direkt i blanketten ”Anmälan om studiecirkel”. Enklaste är om du har med dig dator och fyller i elektroniskt, men det går också att ordna via papper.

  1. Ämne: Ange en rubrik som säger vad ni ska studera. Välj här vilka områden ni vill arbeta med, feminism, antirasism och/eller organisering.
  2. Mål med studiecirkeln: Vad vill ni uppnå med er cirkel? Utgångspunkten är alla deltagarnas förväntningar och behov.
  3. Beskriv hur ni tänker arbeta i studiecirkeln: Specificera vad ni ska göra på träffarna. Ni kan välja att diskutera feminism eller antirasism, eller både och. Skriv ner vad ni ska göra träff för träff samt vad ni ska praktiskt jobba med (tex. debattartikel, fotoutställning, event, paneldebatt, film etc).
  4. Studiematerial: Vad ska ni använda för studiematerial? Om ni jobbar utifrån förslagen på materialet i denna handledning, kan ni ange ”Material från verktygslådan”.
  5. Deltagare: Be samtliga deltagare fylla i sina personuppgifter på första träffen, även personnumret!

Innan ni avslutar första träffen så stäm av att alla vet när och var nästa träff äger rum och vad ni ska göra då.

Efter träffen

Skicka in ”Anmälan om studiecirkel” till ABF Stockholm. Det är viktigt att du sparar en kopia så att du har kvar studieplanen samt kontaktuppgifter till alla deltagare om du skulle behöva nå dem.

Du kommer att få e-post med en elektronisk deltagarlista och dagbok. Fyll i vilka som deltagit på varje träff samt skriv några rader om vad ni gjorde på träffen under dagbok. När cirkeln är klar signerar du den och skickar in, därefter kan löneutbetalning ske.

Checklista för praktisk aktivitet:

  • Varför? Skriv ner vad aktivitetens syfte är. Kanske vill ni påverka politiker och allmänheten, stärka varandra eller något annat.
  • Vad? Skriv vad det är för aktivitet ni vill göra, till exempel skriva debattartikel, anordna fotoutställning, event, paneldebatt eller göra en film.
  • Kunskap. Fundera på om ni behöver någon särskild utrustning eller kunskap för att genomföra uppgiften.
  • Vem? Gör en tydlig ansvarsfördelning på vem som gör vad.
  • När? Gör en tidsplan på när olika moment behöver genomföras.
  • På plats. Fundera på vad som behöver göras på plats och vem som ansvarar för det.
  • Efteråt. Utvärdera och jämför med de mål ni satt upp.

Om ni behöver inspiration för att komma igång kan ni titta på de första tio minuterna av dokumentärfilmen ”Behandla oss inte som djur” med Pantrarna Göteborg: https://pantherdocumentary.wordpress.com

Inspiration

Förorten mot våld – kämpar mot våldet genom att lyfta krav på strukturella förändringar http://www.politism.se/mohammed-ali/politikerna-maste-lyssna-pa-den-nya-rorelsen-mot-vald-i-fororten/#post-47703

Fatta – kampanj för att uppmärksamma sexualiserat våld http://fatta.nu

Megafonen – organiserar unga i förorten för social rättvisa https://www.facebook.com/pg/Megafonenorten/about/?ref=page_internal

StreetGäris – rörelse för kvinnor och icke-binära som vill stötta, lära och inspirera varandra https://www.facebook.com/StreetGaris/?fref=ts

Alby inte till Salu https://albyarintetillsalu.wordpress.com/about/

ABF Stockholm och Ortens organisatörers samarbetspartners äger ej rättigheterna till materialet ovan. Materialet utgör diskussionsunderlag och avses ej nödvändigtvis återspegla ABF Stockholms värderingar.

Teman och övningar

Feminism

Här finns diskussionsfrågor och tips på artiklar, poddar och dikter som berör olika feministiska frågeställningar. Tre frågor är lagom att diskutera under en träff, välj ut de tre ni tycker är mest intressanta. Ifall ni har en till träff där ni fortsätter diskutera feminism kan ni ta resterande frågor. Ifall deltagarna har tips på andra texter kan ni självklart utforma diskussioner utifrån det istället!

Frågor
  1. Sexuella trakasserier. I dikten ”Tillfällig” ifrågasätter Iman Talabani killar som smutskastar tjejer som de haft sex med och synliggör dubbelmoralen i att värna egna systrar men samtidigt trakassera andras. Vad fastnade du för i Imans text? Håller du med? Varför stämplas tjejer som haft sex medan killar kommer undan?
  2. Våld mot kvinnor. Tarana Burke är en överlevare av sexuellt våld och berättar i klippet att #Metoo handlar om empati och empowerment. Vad är dina tankar efter att ha sett filmen? Hur förebygger vi våld mot kvinnor? Vad gör du om du misstänker att en syster blivit utsatt? Vad har män för ansvar?
  3. Feministisk stadsplanering. Elin Strand Ruin skriver att kvinnors rädsla att vistas i det offentliga rummet har ökat, genom feministisk stadsplanering kan rummen bli trygga. Håller du med Elin om att de offentliga rummen är otrygga för kvinnor? Vad är feministisk stadsplanering? Vad tycker du om det?
  4. Förlossningsvård. I Raseriet – podden med Amie och Fanna, avsnitt ”M+SD=SANT”, diskuteras den bristande förlossningsvården i Sverige, om skräcken att föda barn och komplikationer i och med det (lyssna 03.00-30.00). Vad är dina reflektioner av diskussionen? Vad tycker du behöver göras? Behöver något göras?
  5. Lön. I SCB:s rapport ”Kvinnor har lägre lön, inkomst och pension än män” står det att kvinnor tjänar 87 procent av mäns lön. Vilka förklaringar anges i textren till lönegapet mellan män och kvinnor i Sverige? Hur påverkar faktorerna deltidsarbete och föräldraledighet lönegapet? Hur får vi jämställda löner?
  6. Vithetsnorm. Valerie Kyeyune Backström kritiserar i texten ”Det vita genusfolket” en vithetsnorm inom feminismen och avsaknaden av icke-vita kroppar och berättelser. Håller du med Valerie Kyeyune Backström? Vad innebär en norm och hur ser man den? Vad händer när någon inte ingår i normen? Kan normer brytas?
Länkar

Tillfällig, Iman Talabani https://www.youtube.com/watch?v=TJW30GrF3HE

#Metoo, Tarana Burke  https://www.facebook.com/MicMedia/videos/1681853775170739/

Bygg bort otrygghet med feministisk stadsplanering, Elin Strand Ruin http://www.svt.se/opinion/elin-strand-ruin-om-feministisk-stadsplanering

Avsnitt 37, Raseriet-podden med Amie och Fanna https://www.acast.com/raseriet/-37m-sd-sant

Kvinnor har lägre lön, inkomst och pension än män, Statistiska centralbyrån http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/12252/12259/Behallare-for-Press/406481/

Det vita genusfolket, Valerie Kyeyune Backström http://www.politism.se/genusfolket/gastblogg-det-vita-genusfolket/#post-3654

ABF Stockholm och Ortens organisatörers samarbetspartners äger ej rättigheterna till materialet ovan. Materialet utgör diskussionsunderlag och avses ej nödvändigtvis återspegla ABF Stockholms värderingar.

Antirasism

Här finns diskussionsfrågor och tips på artiklar, podar och dikter som berör olika antirasistiska frågeställningar. Tre frågor är lagom att diskutera under en träff, välj ut de tre ni tycker är mest intressanta. Ifall ni har en till träff där ni fortsätter diskutera antirasism kan ni ta resterande frågor. Ifall deltagarna har tips på andra texter kan ni självklart utforma diskussioner utifrån det istället!

Frågor
  1. Strukturell rasism. ”Fördomar, vi tror att vi är fria från dem, men de finns där.” Så inleder Nattalie, Amanda, Liban och Mosa sin dikt från Ortens Bästa Poet 2016. Vad är en fördom? Varför finns det fördomar? Hur påverkas vi av det? Går fördomar att motverkas?
  2. Makt. ”Det räckte inte med att man kom dit med en massa poliser, utan man ville träffa fler poliser för att sedan i slutet av dagen berätta att det behövs ännu fler poliser i området” skriver Rami Al-Khamisi om alliansens besök till Husby maj 2016. Hösten 2017 föreslår ett antal moderata politiker att det ska sättas in militär i förorten. Läs båda texterna, vad finns det för likheter? Varför tycker vissa att lösningen ligger i mer polis och militär, medan andra förespråkar förebyggande insatser? Vad tycker du?
  3. Hatbrott. Läs inledningen till rapporten ”Afrofobi – En kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige.” Vad är dina reflektioner? Vad menas med att det offentliga rummet är en hotfull plats för många afrosvenskar? Vad är dina erfarenheter? Hur kan vi förändra situationen?
  4. Mediabilden. Lyssna hela programmet, eller välj någon del, förslagsvis början fram till 06.30 minuter in i programmet. Chimamanda Ngozi Adichie berättar om vilken skev bild av Afrika som barnböckerna i Nigeria gav henne. Vad vill Chimamanda Ngozi Adichie säga? Vad är din reflektion av berättelsen?  Hur ser barnböckerna ut i Sverige?
  5. Sverigedemokraterna. Läs sid 6-7 av Ingvar Carlsson i ”Den farliga mångfalden” om lärdomar från misstag i Europa under 30-talet. Ingvar Carlsson talar om likheter mellan det som hände på 30-talet och det som håller på att hända idag i Sverige och världen. Vilka likheter menar han? Håller du med? Vilka lärdomar tycker du vi behöver ta från historien
  6. Postkolonialism. Läs sid 5-6 till rapporten ”Kreol – Ett spöke går runt i orten” av Lewend Tasin och Anton Landehag. Vad menar de med att vår samtid är postkolonial? Författarna beskriver en ”utmattande kamp om att hitta sin plats” – vad menas och känner du igen dig? Vad är en kreolidentitet?

Länkar

Fördomar, Västerortslaget Ortens Bästa Poet https://www.youtube.com/watch?v=VkjDFpav4uc

Moderaterna vill sätta in militär i förorten, Aftonbladet  https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article26296706.ab

Alliansledarnas safariresa gav inte oss husbybor någonting, Rami Al-Khamisi http://www.metro.se/artikel/alliansledarnas-safariresa-gav-inte-oss-husbybor-någonting-xr

Afrofobi – En kunskapsöversikt över afroevenskarnas situation i dagens Sverige, Tobias Hübinette http://www.tobiashubinette.se/afrofobi.pdf

The danger of a single story, Chimamanda Ngozi Adichie https://www.ted.com/talks/chimamanda_adichie_the_danger_of_a_single_story#t-119682

Den farliga mångfalden, Håkan Holmberg mfl, http://www.arenaide.se/rapporter/den-farliga-mangfalden-om-sverigedemokraternas-varldsbild/

Kreol, Lewend Tasin och Anton Landehag http://arenaide.se/rapporter/kreol/

ABF Stockholm äger ej rättigheterna till materialet ovan. Materialet utgör diskussionsunderlag och avses ej direkt återspegla ABF Stockholms värderingar.