Sex deltagare sitter runt ett bord med olika kreationer. Här flätas korgar i olika former – vinställ och foderhink till hundar är ett par avancerade verk.

-Den lättaste att fläta är en oval korg med träplatta i botten. Den brukar nybörjare starta med, säger han och går fram till Rolf, en av deltagarna som undrar om han gör rätt. Sven-Erik instruerar samtidigt som Rolf flätar och ber sedan Sven-Erik känna efter om han gjort rätt.

Sven-Erik Pihlström är finländare och skadade ögonen i en explosion under andra världskriget, sedan skickades han som krigsbarn till Sverige och hamnade i Lund. När han var 11 år fick han börja på Tomtebodaskolan i Solna och för pojkar fanns där tre hantverk att lära sig, korgmakeri, pianostämning och borstbindning.

-När jag gått klart skolan började jag som lärling hos en tapetserare, men när Ikea kom slog de ut de flesta tapetserarmästarna i Stockholm. Jag började på Swedas fabrik i Solna och byggde kassaapparater. Vi byggde allt förutom elmotorn som satt i den. Sedan studerade jag vidare och tog socionomexamen och jobbade i 26 år inom Länsarbetsnämnden, som det hette på den tiden.

Sedan var det dags för honom att gå i pension och det tog inte mer än ett par veckor innan han såg till att börja som cirkelledare för korgflätning på SRF Stockholm.

– Det är den finska sisun som håller mig igång. Jag har också just gjort klart en beställning av ett stort antal julkorgar till en kund, då har jag haft verkstad hemma i köket, jag är född med hammare i handen, som man säger. Det skulle vara klart på en månad och då jobbar man ju på, men det gör jag inte om. Jag fyller ju 84 år så jag börjar bli till åren, säger han och skrattar.

Korgflätningen är en av SRF Stockholms populäraste cirklar och de är fullbokade varje termin. Det är både nybörjare och med erfarna som deltar.

– I början hade vi max sex deltagare, men nu när jag har en hjälpledare, Dane, så kan vi ha tio deltagare. Vi har också gjort det roligare för deltagarna genom att klippa stakarna i förväg, så de kan börja lära sig flätandet på en gång och snabbare se resultat.

Vi undrar vad Sven-Erik tycker är det roligaste med att leda cirkeln.

– Det betyder mycket för mig att lära ut det jag kan men roligast är deltagarnas glädje att kunna skapa något som inte är beroende på synen. Jag säger åt dem som ser lite att inte förlita sig åt det lilla det ser. Hantverket sitter i händerna, det är handlaget som är det viktiga. Jag har ingen pedagogisk utbildning men jag vet ju att man aldrig får säga ”det här har jag ju redan visat dig”, säger han och ler.